5. NIPÅ:s engagemang och särskilda satsningar
I detta avsnitt redogörs för ytterligare måluppfyllelse genom institutets engagemang och särskilda satsningar.
De satsningar som beskrivs här är:
NIPÅ UNG KULTUR – NUK, referensgruppen som blev en maktfaktor för unga konstutövare
IKONER – en jubileumsutställning tillsammans med Mariehamns församling
CURRENT OF KINSHIP – konst och vetenskap om miljöforskning och Östersjön
VINNAREVENEMANG – presentation av vinnarna till Nordiska rådets priser
BERÄTTA!FESTIVALEN – Ålands första berättarfestival – Öppen scen och föreställning
NIPÅ UNG KULTUR – NUK, referensgruppen som blev en maktfaktor för unga konstutövare
IKONER – en jubileumsutställning tillsammans med Mariehamns församling
CURRENT OF KINSHIP – konst och vetenskap om miljöforskning och Östersjön
VINNAREVENEMANG – presentation av vinnarna till Nordiska rådets priser
BERÄTTA!FESTIVALEN – Ålands första berättarfestival – Öppen scen och föreställning
NUK – NIPÅ UNG KULTUR OCH REFERENSGRUPPERNA
Institutet gick hårt ut för att satsa på de unga ålänningarna och rekrytera en referensgrupp och tillika urvalsgrupp för NIPÅ:s programverksamhet som riktar sig till barn och unga. Med siktet inställt på att förverkliga barnkonventionen, i avseendet att inte enbart vuxna ska bestämma över vilket kulturutbud som barn och unga ska få ta del av, trillade anmälningarna in. Planen var att skapa två grupper för att inte ha ett så stort åldersspann mellan de unga. Men redan efter första träffen önskade de ingå i samma grupp allihop. Så då var det enbart de yngre under 13 år som behövde en särskild lösning.
Ungdomarna får mötesarvode och kriterierna som de skulle uppfylla handlade om att i sitt urval se till jämn könsfördelning, mångfald i utbudet och konstnärlig bredd samt geografisk spridning. Om de uppfyllde dessa kriterier så skulle de få 100% av makten att besluta om NIPÅ:s programutbud som skulle erbjudas skolorna på Åland. Först ut för gruppen var att ta ställning till Kulturkraft Norden som hade fått in 161 ansökningar från de nordiska ländernas kulturproducenter. De lyckades och fick total makt över beslutet av urvalet.
Efter att de hade träffats första gången den 28 april fick de formera sig och valde en ordförande och en vice ordförande. Omgående efter det började de diskutera allt annat de ville göra och beslutade sig för att skapa en grupp för unga kulturutövare på Åland. De röstade mellan olika namnförslag och beslutade sig för NIPÅ - UNG KULTUR med förkortningen NUK.
NUK består av 21 åländska ungdomar i åldrarna 14-29 år som är bosatta på Åland eller studerar/arbetar i ett annat land. Gruppen har full beslutanderätt över sitt arbete och är numer en del av NIPÅ:s verksamhet. NUK organiserar sig genom möten med majoritetsbeslut, deras ordförande och vice ordförande för gruppens talan. NUK genomför aktiviteter och får stöd från NIPÅ. NUK har beslutat om sitt uppdrag samt sin aktivitetsplan och strategiska inriktning. De träffas i snitt en gång i månaden, kommunicerar även i digitala kanaler. Under hösten beslutade NIPÅ:s direktör att erbjuda medlemmarna som genomför konst- eller kulturprojekt att få produktionsstöd från institutet, något som togs emot mycket positivt.
Nordens institut på Åland har redan från starten haft stor nytta av NUK och de ungas engagemang. De deltar i NIPÅ:s program och var en av huvudpunkterna under jubileumsprogrammet. I samband med att NUK fyller ett år kommer verksamheten att utvärderas och de som vill fortsätta kommer att få fortsätta. Nyrekrytering kommer att påbörjas under sen vårtermin för att nya unga ska kunna ta plats efter sommaren 2026.
Uppdraget som formulerats av de unga
- NIPÅ:s urvalsgrupp. Beslutar om det konstnärliga urvalet för program som erbjuds de åländska skoleleverna i förskolan, grundskolan och gymnasiet.
- Verkar för att Åland ska kunna erbjuda anställningar och arbete till konstutövare inom bl.a. scenkonst. Därför krävs en kulturell infrastruktur där en nordisk kulturinstitution skulle kunna bidra till detta.
- Referensgrupp åt andra instanser som vill ha ungdomars synpunkter.
- Egna konstnärliga projekt för NUK:s medlemmar.
- Nordiskt utbyte för unga konstskapare och i demokrati- och kulturfrågor.
- Gemensamma studieresor.
- Nå ut till de åländska ungdomarna.
Referensgrupperna i årskurs 1-6
Referensgrupperna med yngre barn löstes genom att NIPÅ kontaktade grundskolorna med förfrågan om skolklasser som skulle kunna vara referensgrupper för institutets barn- och ungdomsprogram. Fem skolor anmälde intresse och ingår i den unga referensgruppen, i olika grupperingar. På någon av skolorna så är hela skolan med, för att skolan är så pass liten. På en skola så är det elevrådsrepresentanterna som utgör referensgruppen. Anpassningen har skett helt utifrån skolorna egna önskemål och organisering. Grundskolorna på Åland som utgör institutets yngre referensgrupp är: Ytternäs skola, Geta skola, Kumlinge skola, Strandsnäs skola och Övernäs skola. Fyra av dessa skolor anmälde också intresse att ingå i forskningen med SMIL-projektet, som beskrivits tidigare i rapporten.
Referensgrupperna med yngre barn löstes genom att NIPÅ kontaktade grundskolorna med förfrågan om skolklasser som skulle kunna vara referensgrupper för institutets barn- och ungdomsprogram. Fem skolor anmälde intresse och ingår i den unga referensgruppen, i olika grupperingar. På någon av skolorna så är hela skolan med, för att skolan är så pass liten. På en skola så är det elevrådsrepresentanterna som utgör referensgruppen. Anpassningen har skett helt utifrån skolorna egna önskemål och organisering. Grundskolorna på Åland som utgör institutets yngre referensgrupp är: Ytternäs skola, Geta skola, Kumlinge skola, Strandsnäs skola och Övernäs skola. Fyra av dessa skolor anmälde också intresse att ingå i forskningen med SMIL-projektet, som beskrivits tidigare i rapporten.
IKONER
Nordens institut på Åland tog initiativ att samarbeta med Mariehamns församling då en förfrågan kommit in om att ställa ut ikoner på NIPÅ. Bedömningen var att en ikonutställning skulle göra sig bättre i en kyrka, då institutet inte skulle kunna besvara besökarnas funderingar kring det andliga och religiösa medan konstnärskapet var intressant för NIPÅ. Inte enbart NIPÅ hade ett jubileumsår, utan även församlingen. Så det blev ett samarbete och Efti Papadopoulou Georlins IKONER blev en jubileumsutställning.
Utställningen blev en del av Mariehamns församlings 120-årsjubileum och Nordens institut på Ålands 40-årsjubileum. Ikoner visades i S:t Görans kyrka i Mariehamn från den 9 augusti till den 12 oktober 2025. Utställningen öppnades av Ålands kulturminister, Greklands ambassad i Finland samt kyrkoherden i församlingen och NIPÅ:s direktör.
I anslutning till utställningen arrangerades konst- och litteratursamtal samt en visning av en dokumentärfilm om konstnären Efti Papadopoulou Georlin av filmskaparna Gunvor och Rolf Nordin. Både utställningen och de tillhörande evenemangen var kostnadsfria och öppna för alla.
För Nordens institut var det viktigt att lyfta och synliggöra olika slags konstnärskap i Norden eftersom en hel del av den nordiska kulturen har historiskt ursprung i andra länder och kulturer. Mari Puska, kyrkoherde vid Mariehamns församling tyckte att det var både spännande och viktigt att få öppna upp S:t Görans kyrka för en ikonutställning under församlingens 120- årsjubileum.
Efti Papadopoulou Georlin - Ikonmåleri i två traditioner
Efti Papadopoulou Georlin är verksam ikonmålare sedan över 20 år tillbaka och bor i Stockholm. Hon föddes i Grekland och kom till Sverige som tvååring år 1967, hon står med ena foten i den grekiska traditionen och den andra i den svensk-kyrkliga. Intresset för det visuella uttrycket har följt henne sedan barndomen – först genom porträttmåleri, och senare genom en fördjupning i ikonkonsten.
Efti Papadopoulou Georlin är verksam ikonmålare sedan över 20 år tillbaka och bor i Stockholm. Hon föddes i Grekland och kom till Sverige som tvååring år 1967, hon står med ena foten i den grekiska traditionen och den andra i den svensk-kyrkliga. Intresset för det visuella uttrycket har följt henne sedan barndomen – först genom porträttmåleri, och senare genom en fördjupning i ikonkonsten.
Ikonerna fångade hennes intresse genom mystiken, den särskilda måleritekniken och det meditativa förhållningssätt som måleriet kräver.
Efti Papadopoulou Georlin beskrev att det som händer med henne när hon målar är att hon försätts i ett annat tillstånd, hon förflyttas till helgonen och det mystiska. Hon känner av det och det sker inom henne. Hon beskrev att det är svårt att sätta ord på det men det ger henne sin skapandeförmåga som hon inte kan vara utan.
I ikonernas fotspår – bland helgon och demoner
Ikoner har fått en alltmer självklar plats oberoende av religiös tillhörighet eller tradition. Efti Papadopoulou Georlin har ägnat över två decennier åt klassiskt ikonmåleri och det är många ovanliga och spännande motiv som kommer porträtteras i utställningen Ikoner, inte bara helgon. Eftis personliga reflektioner kring dessa motiv har samlats i boken I ikonernas fotspår – bland helgon och demoner. I boken delar hon med sig av sina upplevelser och tankar som riktar sig till alla som uppskattar vacker konst, hantverk med djup och livsberättelser som berör.
Ikoner har fått en alltmer självklar plats oberoende av religiös tillhörighet eller tradition. Efti Papadopoulou Georlin har ägnat över två decennier åt klassiskt ikonmåleri och det är många ovanliga och spännande motiv som kommer porträtteras i utställningen Ikoner, inte bara helgon. Eftis personliga reflektioner kring dessa motiv har samlats i boken I ikonernas fotspår – bland helgon och demoner. I boken delar hon med sig av sina upplevelser och tankar som riktar sig till alla som uppskattar vacker konst, hantverk med djup och livsberättelser som berör.
”I ikonernas fotspår – bland helgon och demoner” är ett påkostat verk med fotografi av Rickard L. Eriksson och förord av Theodor Kallifatides. Boken fanns till försäljning på Nordens institut på Åland, i samband med vernissagen den 9 augusti samt på de olika evenemang som presenterades under utställningsperioden. De 28 ikoner som finns i boken ställdes också ut på Åland.
En succé
Utställningen blev en publiksuccé med över 5 000 besökare. Den grekiska ambassadören visade intresse av att undersöka möjligheter för att få utställningen till Helsingfors.
Utställningen blev en publiksuccé med över 5 000 besökare. Den grekiska ambassadören visade intresse av att undersöka möjligheter för att få utställningen till Helsingfors.
Samarbetet med Mariehamns församling fungerade mycket bra. Likaså fungerade samarbetet med Ålands museum mycket bra.
CURRENT OF KINSHIP
NIPÅ:s stora satsning på insatsområde 1 ”Ett grönt Norden” var Current of Kinship med DACE som initiativtagare. Current of Kinship genomfördes på Åland 16–30 september 2025 på initiativ av DACE – Dans Konst Kritisk Ekologi i samarbete med Nordens institut på Åland - NIPÅ, Husö biologiska station och ISLAND CONNECT. Projektet förenade publika programpunkter i Mariehamn; panelsamtal, sinnesvandringar och utställningen ”I strandkanten” – med professionella mötesformat och fördjupning vid Husö.
Genom konstnärliga och vetenskapliga perspektiv, i dialog med platsbaserad och traditionell kunskap, undersöktes hur kroppsliga och sinnliga metoder kan bidra till ökad omsorg och ansvarstagande för Östersjön.
Evenemanget hade fri entré och nådde sammanlagt ca 290 publikbesök (Videovisning 120, panel 20, sinnesvandringar 40, vernissage 70, utställningsbesök 40). I anslutning till programmet hölls nätverksmötet Havsallianser på Kulturvillan med 25 mötesdeltagare, samt en tredagars workshop vid Husö biologiska station med 25 deltagare.
Projektet inkluderade även en residensperiod på Kökar (16–30 september) med 2 residenskonstnärer. Projektet fick positiv respons för sitt genomförande och uppmärksammades i lokal media; deltagare och medverkande lyfte särskilt hur mötet mellan lokala aktörer och tillresta konstnärer, forskare och kuratorer präglades av en ovanligt jämbördig samarbetsmiljö där Ålands kustlandskap och hav var en aktiv och närvarande del av arbetet.
Mötesplatsen på Åland
Current of Kinship genomfördes på Åland som blev mötesplatsen den 27–30 september på initiativ av DACE i samarbete med Nordens institut på Åland (NIPÅ), Husö biologiska station och Kulturvillan. Projektet riktade sig både till allmänheten och till inbjudna deltagare i form av lokala och internationella konstnärer, curatorer och biologer. Syftet var att skapa mötesplatser där konstnärliga och vetenskapliga perspektiv, tillsammans med traditionell kunskap, kunde samverka kring Östersjöns akuta ekologiska utmaningar.
Current of Kinship genomfördes på Åland som blev mötesplatsen den 27–30 september på initiativ av DACE i samarbete med Nordens institut på Åland (NIPÅ), Husö biologiska station och Kulturvillan. Projektet riktade sig både till allmänheten och till inbjudna deltagare i form av lokala och internationella konstnärer, curatorer och biologer. Syftet var att skapa mötesplatser där konstnärliga och vetenskapliga perspektiv, tillsammans med traditionell kunskap, kunde samverka kring Östersjöns akuta ekologiska utmaningar.
Projektets övergripande fokus låg på hur kroppsliga och sinnliga erfarenheter kan bidra till fördjupad förståelse, omsorg och ansvarstagande för havet. Genom publika och professionella program prövades hur konst, kunskap och lyssnande kan forma mer jämbördiga relationer mellan människa och hav, och hur platsbaserad kunskap kan fungera som gemensam grund för konstnärliga och vetenskapliga processer.
Residensperioden på Kökar inbegrep två medverkande residenskonstnärer: Carla Tapparo (bildkonstnär, Argentina) och Kruno Jošt (bildkonstnär, Kroatien). Residenset möjliggjorde ett platsnära undersökande av kustlandskap och havsmiljö och fördjupade projektets långsiktiga relationer till lokala sammanhang.
Publikt program i Mariehamn
De publika aktiviteterna ägde rum i Mariehamn och var kostnadsfria. Programmet bestod av samtal, sinnesbaserad publik aktivitet samt utställning, och nådde en bred publik i olika åldrar. Ny videoinstallation vid Östersjöfondens prisutdelning, fredag 26 september kl. 18:00, Hotell Arkipelag. Publik: 120
De publika aktiviteterna ägde rum i Mariehamn och var kostnadsfria. Programmet bestod av samtal, sinnesbaserad publik aktivitet samt utställning, och nådde en bred publik i olika åldrar. Ny videoinstallation vid Östersjöfondens prisutdelning, fredag 26 september kl. 18:00, Hotell Arkipelag. Publik: 120
Panelsamtal: Vad kan vetenskapen och konsten göra för Östersjön? Mariehamns stadsbibliotek, lördag 27 september kl. 13:00–14:30 Publik: 20 personer. Moderator: curator Rickard Borgström Panel: Tony Cederberg (marinbiolog och amanuens, Husö biologiska station), Kristin Bergaust (konstnär och professor, fakulteten för teknologi, konst och design, OsloMet), Rebecca Chentinell (koreograf, DACE) samt Pella Thiel (pedagog, ekolog, jordbrukare och författare).
Samtalet belyste hur konstnärliga metoder och traditionell kunskap kan fördjupa och komplettera vetenskaplig kunskap och hur vetenskap kan bidra till nya konstnärliga sätt att relatera till havet.
Ny videoinstallation vid Östersjöfondens prisutdelning 2025
Kruno Jošt producerade ett nytt videoverk baserat på vattenprover och tång, framtaget med stöd av Husö biologiska stations laboratorium. Verket ackompanjerades av nykomponerad musik som undersökte hur ljud kan påverka mikrobiella processer. Presentationen genomfördes som en videoinstallation med livepiano av Patrik Komorowski och framfördes vid inledningen av Östersjöfondens prisutdelning 2025.
Kruno Jošt producerade ett nytt videoverk baserat på vattenprover och tång, framtaget med stöd av Husö biologiska stations laboratorium. Verket ackompanjerades av nykomponerad musik som undersökte hur ljud kan påverka mikrobiella processer. Presentationen genomfördes som en videoinstallation med livepiano av Patrik Komorowski och framfördes vid inledningen av Östersjöfondens prisutdelning 2025.
Utställning: I strandkanten – Konst, marin kunskap och mer-än-mänskliga relationer i havet Kulturvillan, 27–30 september. Publik: vernissage 70 personer; under utställningsperioden 60 personer. Medverkande konstnärer: Kajsa Dahlberg, Amalia Fonfara, Kruno Jošt, Jessie Kleemann, Sara Rönnbäck, Daniel Slåttnes, Katja Syrjä, Carla Tapparo.
Öppningstal hölls av: Helena Pilsas, Sveriges generalkonsul, Tasso Stafilidis, direktör NIPÅ. Vid vernissagen bjöd Sveriges generalkonsulat på Restaurang Under Ytans läckerheter, med servering av Ålands tångsoda och canapéer baserad på åländsk tång och alger.
Utställningen samlade konstnärliga verk som undersökte ömsesidiga relationer mellan mänskliga och mer-än-mänskliga aktörer och förenade konstnärliga uttryck med marinbiologi, ekologi och platsbaserad kunskap.
Nätverksmöte: Havsallianser I direkt anslutning till de publika programmen arrangerades nätverksträffen Havsallianser på Kulturvillan den 27 september, med fokus på infrastruktur för konst och vetenskap, Östersjön som kunskapsallmänning samt havens rättigheter. Nätverksmötet samlade 25 mötesdeltagare och fungerade som en strategisk plattform för att dela erfarenheter, identifiera gemensamma behov och formulera möjliga framtida samarbeten där konstnärliga och vetenskapliga aktörer, samt kunskapsbärare med platsbaserad och traditionell kompetens, kan arbeta långsiktigt och platsförankrat i relation till Östersjöns ekologiska frågor.
Havsorientering: Sinnesvandring vid Lilla Holmen och Tullarns äng/Museiparken, Söndag 28 september. Start varje heltimme kl. 13:00–15:00, ca 90 minuter. Tre vandringar genomfördes, med en publik på totalt 40 personer. Medverkande: Amalia Fonfara, DACE (Rickard Borgström & Rebecca Chentinell), Kruno Jošt, Tore Lindholm, Under Ytan (Joel Lindholm), Varste Mathæussen, Katja Syrjä, Carla Tapparo.
Vandringen bjöd in deltagare i alla åldrar att utforska strandmiljön genom alla sinnen. Genom enkla och öppna inbjudningar skapades utrymme för personliga upplevelser och nya perspektiv på relationen till Östersjön, med medverkan av både konstnärer och marinbiologer.
Fördjupande professionellt program vid Husö biologiska station
Som en avslutning på projektet genomfördes en tredagars workshop för inbjudna lokala och tillresta konstnärer och ekologer vid Husö biologiska station (28–30 september). Workshopen fungerade som en fördjupande plattform för kunskapsutbyte, gemensam reflektion och framtida samarbeten mellan konst och marin forskning
Som en avslutning på projektet genomfördes en tredagars workshop för inbjudna lokala och tillresta konstnärer och ekologer vid Husö biologiska station (28–30 september). Workshopen fungerade som en fördjupande plattform för kunskapsutbyte, gemensam reflektion och framtida samarbeten mellan konst och marin forskning
Workshop: Havet som relation, praktik och kunskapsfält. Husö biologiska station, 28–30 september.
Workshop-sessioner:
- Algae, Chlorophyll and the Health of the Baltic Sea – Tony Cederberg (marinbiolog och amanuens, Husö biologiska station)
- Ovttas - Together – Katarina Skår Lisa (koreograf)
- Staying With the Trouble: eco- and hydro-feminist perspectives – Kristin Bergaust (konstnär och professor, OsloMet)
- Opening to sacred relations – Amalia Fonfara (animistisk konstnär och praktiserande shaman)
- From land to the sea – immersing and being immersed by the environment – Fernanda Branco (performer, trädgårdsmästare och poet)
Genomslag och mottagande
Projektet fick ett tydligt publikt genomslag med många nyfikna besökare i olika åldrar och med starkt engagemang i samtal och aktiviteter. Deltagare och medverkande lyfte särskilt hur väl genomförandet fungerade praktiskt och hur den omsorgsfulla produktionen skapade förutsättningar för fördjupning, tryggt kunskapsutbyte och generösa möten.
Projektet fick ett tydligt publikt genomslag med många nyfikna besökare i olika åldrar och med starkt engagemang i samtal och aktiviteter. Deltagare och medverkande lyfte särskilt hur väl genomförandet fungerade praktiskt och hur den omsorgsfulla produktionen skapade förutsättningar för fördjupning, tryggt kunskapsutbyte och generösa möten.
Ett återkommande omdöme var att projektet lyckades skapa en ovanligt jämbördig samarbetsmiljö mellan lokala aktörer och tillresta konstnärer, forskare och kuratorer, där Ålands kustlandskap och hav inte blev en bakgrund utan en aktiv och närvarande del av arbetet. Denna lokala förankring – tillsammans med en tydlig jämställdhet mellan platsens kunskaper och externa perspektiv – upplevdes som en särskiljande kvalitet.
Projektet uppmärksammades även i lokal media genom en artikel i Ålandstidningen, en artikel i Nya Åland samt en radiointervju i Ålands Radio & TV, vilket ytterligare bidrog till projektets synlighet och publika räckvidd.
Sammanfattningsvis fungerade Current of Kinship som en tvärdisciplinär och platsförankrad sammankomst där konst, vetenskap, traditionell kunskap och publik möttes i gemensamt utforskande. Projektet bidrog till ökad synlighet för Östersjöns ekologiska frågor och öppnade för nya sätt att förstå och relatera till havet genom kroppsliga, sinnliga och kollektiva erfarenheter, samtidigt som nätverksmötet Havsallianser stärkte förutsättningarna för fortsatt nordiskt samarbete.
Samarbetspartner och medfinansiärer – NIPÅ var huvudpartner
Nordens institut på Åland – NIPÅ, Husö biologiska station (Åbo Akademi), ISLAND CONNECT – ett nätverk finansierat av EU:s program Kreativa Europa och Sveriges Generalkonsulat på Åland.
Nordens institut på Åland – NIPÅ, Husö biologiska station (Åbo Akademi), ISLAND CONNECT – ett nätverk finansierat av EU:s program Kreativa Europa och Sveriges Generalkonsulat på Åland.
Bidragsgivare
Nordisk kulturfond, projektstöd och Nordisk kulturkontakt, produktionsstöd.
Nordisk kulturfond, projektstöd och Nordisk kulturkontakt, produktionsstöd.
Samverkanspartner
Östersjön fonden, Kulturvillan, Mariehamns stadsbibliotek, Under ytan, Ålands Sjöfartsmuseum, Ålands museum, Sjökvarteret, Jouni Lahdenperä (reparbete), The Åland Archipelago Guest Artist Residence – Kökar, Kökar hembygdsmuseum, Gunnar Sundström (reparbete) och Ålands Natur & Miljö.
Östersjön fonden, Kulturvillan, Mariehamns stadsbibliotek, Under ytan, Ålands Sjöfartsmuseum, Ålands museum, Sjökvarteret, Jouni Lahdenperä (reparbete), The Åland Archipelago Guest Artist Residence – Kökar, Kökar hembygdsmuseum, Gunnar Sundström (reparbete) och Ålands Natur & Miljö.
NORDISKA RÅDETS PRISER – SAMTAL MED VINNARNA
NIPÅ:s direktör fick frågan från NMRS om att de sökte en producent för ett evenemang i Stockholm, i samband med Nordiska Rådets session, där vinnarna av Nordiska rådets priser skulle presenteras. Direktören svarade att han gärna kunde tänka sig att producera evenemanget men önskade mer information om förutsättningar och budget. Kommunikationschefen vid Nordiska rådets sekretariat presenterade förutsättningar och budget samt ställde frågan varpå direktören åtog sig uppdraget, inom ramen för arbetet på NIPÅ. Det var kort om tid så arbetet satte igång omedelbart.
Evenemanget planerades som ett öppet evenemang för både allmänhet och särskilt inbjudna. Det var ett nära samarbete med sekretariatet genom Matts Lindqvist och Henric Öhman. Prissekretariaten briefades och var behjälpliga. När evenemanget skulle genomföras var det flera från olika institutioner som hjälpte till på plats, viket uppskattades. Inbjudningarna gick ut och målet var att fylla de 250 sittplatserna i Stora studion på Kulturhuset Stadsteatern som rabatterade priset med 50%. Det gjorde även Filmstaden där vinnarfilmen visades.
Besökarna bjöds in till en unik möjlighet att fira vinnarna av Nordiska rådets priser 2025. Den 27 oktober kom vinnarna av litteraturpriset, barn- och ungdomslitteraturpriset, filmpriset, musikpriset (inspelad hälsning) och miljöpriset att äntra scenen på Kulturhuset Stadsteatern i Stockholm.
Programmet inleddes med mingel och det blev en kväll med fokus på alla pristagare, och en hyllning till det nordiska kulturutbytet och miljösamarbetet. Konferencier var Robert Fux, som är skådespelare på Kulturhuset Stadsteatern och moderator var Elisif Elvinsdotter, journalist och författare.
Då det i vanlig ordning är många som anmäler sig men även många som uteblir bestämdes att platserna skulle överbokas. Det blev nästan fullt i Stora studion. Vinnarfilmen från Färöarna visades på Filmstaden Sergel på Hötorget i Stockholm. Flera som hade andra evenemang under programmet på Kulturhuset Stadsteatern kunde ansluta till filmvisningen.
Trots kort startsträcka och begränsad budget var detta ett inhopp som institutet gärna åtar sig. Där kompetens finns så ska den användas om möjlighet finns.
BERÄTTA!FESTIVAL
Ålands första sammanhållna berättarfestival genomfördes i november efter närmare ett års planering och Nordens institut var involverade från start och tog ansvar för de större programpunkterna. Efter att ha blivit ett tydligt inslag i det åländska kulturlivet finns nu en möjlighet att etablera festivalen framöver. Stafettpinnen för att samordna nästa festival under 2027 och påbörja planeringen under våren 2026 med fokus på att involvera hela Åland med nordiska inslag, har NIPÅ tagit över.
De mest välbesökta programpunkterna var “Berättarkonst och Dramatik - En berättarföreställning”, “Historia i ord och ton” och “Berättarafton på Vinsmedjan”.
Publikens och de medverkandes respons beskriver festivalen som varm, nära, äkta och professionellt genomförd. Värdskap, bemötande, praktiska arrangemang, resor och logi lyfts som särskilt väl fungerande. Spelplatser med stark atmosfär eller etablerad publikbas, såsom Mariehamns stadsbibliotek, Ålands Museum, Vinsmedjan och Skeppargården Pellas, bidrog till god uppslutning och positiv stämning.
Synligheten i media och i digitala kanaler var god i förhållande till resurserna: sju tidningsartiklar, två radioinslag och tiotusentals visningar i sociala medier gav festivalen en stark oentlig närvaro.
Ekonomiskt höll festivalen sin budget. Fondmedel och sponsorskap bar huvuddelen av kostnaderna, Nordens institut på Åland stod för den huvudsakliga kostnaden för programpunkterna de arrangerade medan biljettintäkter och workshopavgifter utgjorde ett viktigt men mindre tillskott.
Organisationsmässigt fungerade modellen med en operativ arbetsgrupp och en större referensgrupp bra. Den samlade bilden är att festivalens grundidé och innehåll håller sig väl, de största utvecklingsbehoven ligger i struktur, geografi, planering, kommunikation och resursfördelning. Med en del utveckling och förbättringar har Berätta!festivalen goda möjligheter att växa vidare som en återkommande och regionalt förankrad berättarfestival på Åland. Nordens institut på Åland kommer att ta festivalen vidare till nästa nivå och ansvarar för kommande festivalstruktur och planering.
Publik och geografisk spridning
Festivalen hade en bred räckvidd, både geografiskt och demografiskt. Totalt deltog 571 personer, och programmet nådde barn, familjer, unga vuxna, vuxna och äldre. Årets festival genomfördes på spelplatser i fem kommuner: Mariehamn, Jomala, Saltvik, Lemland och Hammarland. Mariehamn stod för merparten av evenemangen, medan Jomala, Saltvik, Lemland och Hammarland bidrog till festivalens regionala förankring och möjliggjorde möten med publik i flera lokalsamhällen.
Festivalen hade en bred räckvidd, både geografiskt och demografiskt. Totalt deltog 571 personer, och programmet nådde barn, familjer, unga vuxna, vuxna och äldre. Årets festival genomfördes på spelplatser i fem kommuner: Mariehamn, Jomala, Saltvik, Lemland och Hammarland. Mariehamn stod för merparten av evenemangen, medan Jomala, Saltvik, Lemland och Hammarland bidrog till festivalens regionala förankring och möjliggjorde möten med publik i flera lokalsamhällen.
Evenemang med hög publikuppslutning
Festivalens mest välbesökta programpunkter visar tydligt att berättarfestivalens format har stor potential när innehåll, målgrupp och spelplats samspelar. De tre evenemang som samlade störst publik var Berättarkonst och dramatik – en berättarföreställning, Historia i ord och ton samt Berättarafton på Vinsmedjan.
Festivalens mest välbesökta programpunkter visar tydligt att berättarfestivalens format har stor potential när innehåll, målgrupp och spelplats samspelar. De tre evenemang som samlade störst publik var Berättarkonst och dramatik – en berättarföreställning, Historia i ord och ton samt Berättarafton på Vinsmedjan.
NIPÅ:S produktioner:
”Berättarkonst och dramatik” på Mariehamns stadsbibliotek
”Berättarkonst och dramatik” var festivalens mest publikintensiva enskilda arrangemang och samlade en publik på 200 personer. Evenemanget producerades och finansierades av Nordens institut på Åland och genomfördes i samarbete med Mariehamns stadsbibliotek.
”Berättarkonst och dramatik” på Mariehamns stadsbibliotek
”Berättarkonst och dramatik” var festivalens mest publikintensiva enskilda arrangemang och samlade en publik på 200 personer. Evenemanget producerades och finansierades av Nordens institut på Åland och genomfördes i samarbete med Mariehamns stadsbibliotek.
Genomförandet fungerade bra. Samarbetet med spelplatsen var bra och arrangemanget kunde anpassas efter det höga publiktrycket, genom praktiska lösningar på plats. Artisterna höll genomgående hög kvalitet, vilket bidrog till en stark helhetsupplevelse.
Medverkade gjorde den legendariska skådespelaren och finlandssvenska Stina Ekblad, välkänd från Dramaten i Stockholm och från en rad filmer och teveserier. Skådespelaren med rötter i Norge, Grete Sneltvedt som gjort sig känd på Åland genom åren, hon medverkade i programmet med ljudkonstnären Alexander Lindblad. Skådespelarna Lukas Lantz som tillhör den yngre generationen av Lantzfamiljens scenkonstnärer och givetvis Nicklas Lantz som i princip stått på alla de åländska scenerna. Alice Stenberg som var nyutexaminerad skådespelare från teaterhögskolan i Sverige medverkar också. Programmet presenteras av Tasso Stafilidis, direktör på NIPÅ och skådespelare. Tillsammans med skådespelaren och musikern Helen Sandgren Åström sjunger de berättande sånger mellan de olika berättelserna, som flätade ihop programmet.
Öppen scen med Lukas Lantz
NIPÅ byggde om galleriet till spelplats med podiescen, fons och 50 sittplatser. Stolar lånades in från Sankt Görans kyrka och en intim spelplats var ett faktum. Under fyra kvällar i rad skulle Lukas Lantz programleda varje kväll med eget berättande, sångframförande och inbjudan till publiken att delta i berättarstafett på scen för att sedan öppna scenen för publiken eget berättande. Föranmälan var möjlig och nästan varje kväll hade föranmälda berättare.
NIPÅ byggde om galleriet till spelplats med podiescen, fons och 50 sittplatser. Stolar lånades in från Sankt Görans kyrka och en intim spelplats var ett faktum. Under fyra kvällar i rad skulle Lukas Lantz programleda varje kväll med eget berättande, sångframförande och inbjudan till publiken att delta i berättarstafett på scen för att sedan öppna scenen för publiken eget berättande. Föranmälan var möjlig och nästan varje kväll hade föranmälda berättare.
Mellan 10-20 personer deltog varje kväll med undantag av en av kvällarna som lockade närmare 30 personer. Även om det inte var många som hittade till denna nya öppna berättarscenen så var det mycket uppskattat. En av kvällarna var majoriteten unga personer bland besökarna som deltog på scen och en av de mer seniora deltagarna använde sin scentid till att berätta hur viktigt hon upplevde att sådana möjligheter är och efterlyste kontinuerliga träar året om.
Potentialen är definitiv men ”Öppen scen” behöver etableras och marknadsföras mer ingående än som var möjligt under denna första gång.
Organisation
Arbetet med Berättarfestivalen inleddes genom en idégrupp på initiativ av Jan-Ole Lönnblad som senare valdes till ordförande. Gruppen bestod av lokalt engagerade kulturaktörer, Nordens institut och ABF och fungerade som ett forum för att utveckla festivalens grundidé, vision och tidiga programskisser. I takt med att projektet växte formades en mer formaliserad arbetsgrupp med cirka 6–7 medlemmar, som bidrog med nätverk, lokalkännedom och programförslag.
Arbetet med Berättarfestivalen inleddes genom en idégrupp på initiativ av Jan-Ole Lönnblad som senare valdes till ordförande. Gruppen bestod av lokalt engagerade kulturaktörer, Nordens institut och ABF och fungerade som ett forum för att utveckla festivalens grundidé, vision och tidiga programskisser. I takt med att projektet växte formades en mer formaliserad arbetsgrupp med cirka 6–7 medlemmar, som bidrog med nätverk, lokalkännedom och programförslag.
När Nordens institut på Åland gick in som officiell arbetsgivare och en koordinator anställdes, etablerades en tydlig operativ struktur för festivalens genomförande. Den operativa arbetsgruppen – bestående av koordinatorn, NIPÅ:s direktör och ordföranden – ansvarade för planering, koordinering och löpande beslut. Den större arbetsgruppen fortsatte samtidigt att fungera som delarrangörer för specifika programpunkter och samarbetade med lokala aktörer kring de evenemang som genomfördes i respektive kommun.
NORDENS DAG
Den 20 mars firades Nordens dag på Åland. Det nordiska samarbetet uppmärksammades och frågor ställdes till allmänheten som utgjorde grunden för panelsamtalet som arrangerades. Frågorna som besvarades av allmänheten löd så här: Vad betyder Norden för dig? Vad vill du att Norden gör för dig? Vilka frågor borde Åland driva i det nordiska samarbetet?
Nordens dag 2025 var ett samarbete mellan Nordens Institut på Åland - NIPÅ, Info Norden, Föreningen Norden, Nordjobb, Ålands landskapsregering, Ålands lagting, Nordiska Ministerrådets Gränshinderråd och Mariehamns stad. Ett stort evenemang arrangerades på Stadsbiblioteket i Mariehamn och NIPÅ/Info Norden höll i det praktiska tillsammans med Föreningen Norden. Evenemanget sändes över nätet så att de som inte kunde vara på plats skulle kunna följa programmet. Totalt deltog 150 personer, 80 på plats och 70 digitalt.
Det blev ett gratis heldagsprogram som erbjöds på Åland
13:30 | Filmen Empire (DK) visas på Bio Savoy (lilla salen) |
15:00 | Konstutställning av Sofie Carlson (SE/FI) på Galleri NORDEN |
Programmet på Mariehamns stadsbibliotek
17:30 | Nordiskt tilltugg och minimässa |
18:00 | Presentation av nordiska aktörer på Åland |
18:15 | Framträdande av artisten Mariette (SE) och författaren Carina Karlsson (AX) |
18:30 | Panelsamtal: Var befinner sig Åland i det nordiska samarbetet? |
Vicelantråd och Nordisk samarbetsminister Annika Hambrudd | |
Ordförande i Ålands delegation i Nordiska rådet Annette Holmberg-Jansson | |
Medlem i Nordiska Ministerrådets gränshinderråd Fredrik Karlström | |
Ordförande i Föreningen Norden på Åland r.f. Maiken Poulsen Englund | |
Moderator direktör Tasso Stafilidis, Nordens Institut på Åland | |
19:15 | Framträdande av artisten Mariette (SE) och författaren Carina Karlsson (AX) |
19:30 | Frågor till panelen |
19:45 | Programmet avslutades |