Gå till innehållet

4. Integrering av hållbar utveckling, jämställdhet och ett barnrätts- och ungdomsperspektiv 

Forestillingen Jag lever än, Grete och Greta
 Bild från föreställningen “Kollorna”
Deltagare i klassen “Ordkonst” ledd av Maria Ekelund
I detta avsnitt redogörs för institutets arbete med hållbarhetsintegrering, social hållbarhet, barnrättsperspektiv samt jämlikhets- och jämställdhetsfrågor.
De satsningar som beskrivs här är:
  • Kulturkraft – den åländska motsvarigheten för kultur för barn och unga i skolan
  • Kulturkraft Åland– arbetstillfällen för åländska kulturarbetare
  • Kulturkraft Norden – de nordiska gästspelen för åländska barn och unga
  • SMIL – medverkan i forskning mer åländska barngrupper
  • Mariehamns litteraturdagar – satsning på jämställdhets- och maskulinitetsområdet
  • Åland Pride – satsning på hbtqi/lgbti-arbetet
  • The Day’s project – satsning på seniorer, danskonst och möten med unga

KULTURKRAFT

Kulturkraft vilar på en värdegrund som genomsyras av att alla barn och unga på Åland ska erbjudas konstnärliga upplevelser på sina villkor och utifrån sina förutsättningar. Kulturkraft ska erbjuda ett rikt, tillgängligt och kostnadsfritt utbud av konstnärliga upplevelser i skolan utifrån följande:
Jämlikhet
Alla barn har lika värde. Kulturkraft verkar för ett inkluderande kulturliv där ingen exkluderas på grund av bakgrund, förutsättningar eller livssituation.
Kreativitet och psykisk hälsa
Genom konst och skapande ges barnen verktyg att uttrycka sig, bygga självkänsla och bearbeta känslor. Kulturkraft bidrar till att stärka barns psykiska välbefinnande och trygghet.
Miljömedvetenhet och hållbarhet
Kreativitet och miljötänk går hand i hand. Kulturkraft uppmuntrar medvetna val och hållbara perspektiv i såväl innehåll som genomförande.
Kulturarv och omvärldskunskap
Projektet ger barnen inblick i det åländska kulturarvet och historien, samt en ökad förståelse för vår natur, miljö och samhälle.
Skapande och deltagande
Genom workshoppar och kulturproduktioner, för och med skolbarn, uppmuntras barnens eget skapande. Konsten kommer till barnen – i deras egen skolmiljö.
Tillgång till konstnärliga upplevelser och eget skapande
Kulturkraft gör det möjligt för alla barn att ta del av professionella kulturproduktioner av hög kvalitet samt eget skapande, vilket bidrar till ett rikt och levande lärande.
För mera information se Kulturkrafts hemsida: www.kulturkraft.ax

KULTURKRAFT ÅLAND - Förändrat upplägg

En stor grupp barn tillsammans med två vuxna sitter och står på en scen framför en blå bakgrund med karta. Flera av barnen håller upp små böcker eller häften.
NIPÅ införde flera förändringar i förfarandet för de kulturproducenter som erbjöd program till skolorna under höstterminen 2025. Inför läsåret 25/26 sökte tolv åländska kulturproducenter till Kulturkraft. Samtliga erbjöds att delta och fick information om de nya förutsättningarna efter att ansökningsperioden avslutats i februari 2025. Därefter fick de möjlighet att meddela om de ville kvarstå eller avstå från medverkan.
3 kulturproducenter valde att avstå, medan åtta tackade ja. NIPÅ bedömde att samtliga åtta produktioner höll tillräckligt hög kvalitet för att medverka i Kulturkraft. Eftersom antalet sökande motsvarade behovet av kulturprogram inför kommande termin behövde den unga referensgruppen inte göra något urval för Kulturkraft. Däremot krävdes ett urval senare för Kulturkraft Norden, där antalet sökande var betydligt större.
Sedan Kulturkraft startade har en modell testats som skiljt sig från modellerna i både Norge och Färöarna. Vår modell ledde en del oönskade effekter och därför behövde en del justeringar genomföras. Den största förändringen innebär att gaget baseras på antalet arbetsdagar samt att det görs skillnad på antalet föreställningar och workshoppar/undervisning per dag. Även denna modell kommer att utvärderas efter att den testats.
Förändringarna som genomförts ska leda till följande:
  • att fler utövare får möjlighet att delta med sitt program.
  • att ersättningen är lika för de som genomför en föreställning respektive för de som genomför workshop/undervisning.
  • att skolorna fortsatt bestämmer vad de vill boka men de kan inte boka hur mycket som helst, det finns ett tak.
  • att föreställningar spelar minst 2 dagar à 2–3 föreställningar per dag.
  • att workshoppar och undervisning genomförs minst 4 dagar à 3–4 lektioner per dag.
(Att det står minst antal betyder, det minsta antalet dagar och föreställningar/workshoppar som förväntades för det gage som betalas ut.)
De som sökte med en föreställning, erbjöds att medverka under 2 arbetsdagar med 2–3 föreställningar per dag.
De som sökte med en workshop, erbjöds att medverka under 4 arbetsdagar med 2–4 workshoppar per dag.
För deras medverkan erbjöds arvode om totalt 2 225 Euro på faktura.
I nästa steg kontaktade projektledaren Anders Berndtsson de sökande för att stämma av tekniska förutsättningar. Därefter färdigställdes utbudet för Kulturkraft och presenterades för skolorna på Åland via Kulturkraft.ax.
Sökande till Kulturkraft Åland
Följande kulturproducenter och produktioner sökte till Kulturkraft för höstterminen 2025:
Alexandra och Pär Löthman
Biokonst och När färger talar
Erica Dunder
Dansa tillsammans
Reguel Stäni Steinbock
En kantele på rymmarstråt
Therese Karlsson, Zaida Ponthin, Patrik Komorowski
Har ni hört henne
Grete Sneltvedt
Jag lever än och SAUL
Ove Andersson
Kollorna
Maria Ekelund
Ordkonst
Scenkonstkollektivet Urgrund
Resonans
Nicklas Lantz
Romeo & Juliet och Ronja Rövardotter
Veronica Sarge Cech
Shared reading
Mikael Nykäsenoja
Folklig dans 1 och Folklig dans 2
Sökande som valde att delta med vilka produktioner
Följande producenter med nedan nämnda produktioner valde efter att ha fått vårt erbjudande med information om det nya upplägget för ersättning och bokning att delta i Kulturkraft HT 2025.
Alexandra och Pär Löthman
När färger talar
Erica Dunder
Dansa tillsammans
Reguel Stäni Steinbock
En kantele på rymmarstråt
Grete Sneltvedt
Jag lever än
Ove Andersson
Kollorna
Maria Ekelund
Ordkonst
Scenkonstkollektivet Urgrund
Resonans
Nicklas Lantz
Romeo & Juliet och Ronja Rövardotter
Genomförda bokningar och fördelning – alla skolor deltog
Totalt mottogs förfrågningar om 151 föreställningar och workshoppar. Det genomfördes 73 föreställningar och workshoppar under höstterminen 2025 för 2 616 elever (varav 10 var dagisbarn och 4 äldreboende).
Som tidigare rapporterat och för referens: Under vårterminen 2025 nådde Kulturkraft Åland ut till 1 634 elever och hade 66 före­ställningar/­workshoppar.
Vår- och höstterminen 2025 tillsammans ger ett resultat på totalt 139 föreställningar/ workshoppar till totalt 4 250 elever. Samtliga grundskolor på Åland fick således besök av Kulturkraft Åland under 2025.
Alla grundskolor bokade Kulturkraft Åland höstterminen 2025
Deltog gjorde skolorna i Geta, Ödkarby, Rangsby, Sund, Vårdö, Källbo, Näfsby, Södersunda, Vikingaåsen, Strandnäs, Övernäs, Ytternäs, Lemland, Lumparland, Kökar, Eckerö, Föglö, Kumlinge, Sottunga, Brändö, Kyrkby, Godby, Träningsundervisningen och hemundervisning. Totalt omfattade deltagandet samtliga 24 grundskolor på Åland samt två särskilda undervisningsformer.
Producentskapet
Nordens institut producerar Kulturkraft och står för arrangörskapet på de åländska skolorna. Eftersom beslutet från landskapsregeringen dröjde gick NIPÅ ut med annonseringen för att rekrytera program med texten ”under förutsättning att medel anslås från LR”. Detta gjordes för att inte förlora tid då rekrytering, urval och turnéläggning samt överenskommelser tar mycket tid i anspråk. Framförhållningen är avgörande för att skolorna ska kunna boka program och det var en förutsättning för att allt arbete skulle hinnas med. Detta är givetvis inte en optimal situation men från institutets sida värderas arbetet med barn och unga högt och prioriteras därför.
I de olika faserna av arbetet är både projektledarna, kommunikatören och direktören involverade. Främst är det projektledarna som sitter med urvalet och kontakten med kulturproducenterna för att skapa överenskommelser och boka möjliga speltider. Likaså är det projektledarna som har kontakten med skolorna genom rektorer och lärare samt kontaktpersoner för hemskolning. Bokningar, avtalsskrivning, uppföljningar, besök och genomförande av program för skolelever är i huvudsak de uppgifter som sker löpande under året. Huvudparten av kostnaderna för detta arbete belastar institutets budget.
De personalinsatser som institutet har avsatt motsvarar en 50% tjänst under halvåret (vilket motsvarar 20 000 Euro) för att administrera, marknadsföra, producera, arrangera och genomföra, samt utvärdera och rapportera Kulturkraft Åland. Ur anslaget för Kulturkraft Åland belastas Kulturkraft Åland-budgeten enbart med 2 500 Euro för NIPÅ:s arbete.
Detta visar hur mycket institutionen värderar och prioriterar Kulturkraft Åland, även om NIPÅ bekostar huvudparten av producentskapet för Kulturkraft Åland. Till detta tillkommer de faktiska kostnaderna för kommunikationsinsatserna som utförts av institutets kommunikatör.

KULTURKRAFT NORDEN

För att skilja mellan det utbudet för barn och unga som finansieras av Ålands landskapsregering och de nordiska gästspelen och insatserna, som finansieras med nordiska medel, har institutet valt att dela upp programmet mellan Kulturkraft Åland och Kulturkraft Norden.
Kulturkraft Norden är inget som landskapsregeringen kan styra, till skillnad från Kulturkraft Åland som in i det sista varit osäkert om det skulle finansieras. För NIPÅ är detta inte helt lätt att förstå då satsningen inte är ett bidrag till institutet, utan skapar arbetstillfällen för åländska konstnärer samt erbjuder barn och unga i skolan högkvalitativa konstupplevelser och eget skapande på skoltid. Det är dessutom en kostnad för institutet men en välkommen satsning eftersom barn och unga prioriteras. Resultaten talar för sig själva och även Ålands landskapsregering borde inse vad Åland och de åländska barnen får tillbaka genom NIPÅ:s insatser. Institutet har förhoppningar om ett fortsatt samarbete för mer kultur till barn och unga.
Nordiskt utbud
Det nordiska utbudet i Kulturkraft Norden resulterade i 161 ansökningar och efter en gallring var det 111 produktioner som NIPÅ UNG KULTUR gjorde sitt urval med 22 produktioner som erbjöds skolorna på Åland att göra intresseanmälningar. Dessa intresseanmälningar låg sedantill grund för vilka av de 22 utvalda som skulle tillfrågas. Först under hösten 2025 har dialog först med kulturproducenterna för att utröna om kostnader och tekniska krav går ihop med budget och åländska förhållanden. Av de 22 blev det 6 produktioner som var möjliga att boka för grundskolan och gymnasiet. Processen tog längre tid än planerat och med tanke på personalsituationen på institutet, med begränsat antal medarbetare och mycket annat att göra fick dessa satsningar flyttas fram. Dessa kommer att turnéläggas under våren och hösten 2026.
Skottkärretur i Norden
Den nordiska produktion som turnerade i de åländska skolorna var Skottkärretur för barn i åldrarna 5-8 år. Skottkärretur i Norden är en resa runt Norden i en fantastisk skottkärra. Det Voltstödda projektet är en föreställning berättad av Bergur Fonsdal Johannesen och Lone Wernblad, där barnen själva interagerar i föreställningen genom dans, rörelser och sång.
Mystiska eldrävar, hundspannsturer, trollkarlar, branta bergssidor, sjöhästar, krabbor, isbjörnar och stora kartor är bara några av de saker som barnen kan möta och utforska i Skottkärretur i Norden. Barnen bjuds på en resa där de får uppleva och lära sig om Norden genom berättelser, legender, musik, sånger och kreativa aktiviteter i sällskap av det kreativa musikalparet Bergur och Lone. Det är både en musikteaterföreställning med workshop och ett kreativt, musikaliskt och digitalt lärandeuniversum.
I april 2025 genomfördes en mycket uppskattad turné med Skottkärretur i Norden på Åland i samarbete med Nordens institut på Åland (NIPÅ) för 237 elever på 8 skolor.

FORSKNING - SMIL - SCENKONST MED I LÄRANDE

Under hösten skapade institutet referensklasser som nu ingår i forskningsprojektet SMIL – Scenkonst Med I Lärande, ett forskningsprojekt som leds av Konstuniversitetet, Teaterhögskolan i Finland. Forskningen har redan pågått i Finland under 2 år och nu kopplar Nordens institut på åländska elever och skolor. Detta kan förverkligas tack vare det nätverk som Nordens institut byggt upp på skolorna genom Kulturkraft och genom de unga kulturreferensgrupperna, som utöver ungdomarna, som även består av barn i årskurs 1–6 genom deras skolklasser/skolor.
Forskningen utgår från konsten som den centrala kraften i grundskolans läroplan. Det handlar om att utveckla och bredda konstämnen i den grundläggande utbildningen. Det handlar också om att konst ska vara en resurs för lärande och för alla andra ämnen i skolan. Detta för att stärka elevers välmående, kreativitet och emotionella förmåga samt sociala kompetens.
SMIL är ett samarbete mellan konstuniversitetet Uniarts, Teaterhögskolan och Malaxkommun. Projektet finansierat av Svenska Kulturfonden i Finland ”SKAPA - en strategisk satsning på barn och ungas konstnärliga skapande på svenska”.
Samarbetspartner är Yrkeshögskolan Novia, Barn-och Ungdomsstiftelsen Åbo Akademi, Helsingfors Universitet, Utbildningsstyrelsen, Undervisnings-och kulturministeriet, Svenska folkpartiet, Nordiskt forskningsteam, Universitet NTNU, Universitetet i Agder, Aarhus universitet, Islands universitet, Göteborgs universitet och nu Nordens institut på Åland.
Följande åländska skolor som är referensklasser för Nordens institut deltar i forskningen: Kumlinge skola, Ytternäs skola, Strandnäs skola och Geta skola.

MARIEHAMNS LITTERATURDAGAR – JÄMSTÄLLDHET OCH MASKULINITETSNORMER

En man står på en scen och håller en föreläsning framför en stor skärm med illustrationer och text om jämställdhet och maskulinitet.
Fyra personer står tillsammans och ler i ett bibliotek med bokhyllor i bakgrunden.
“En projicerad bild visar en pyramid med olika nivåer av våld, från nedvärderande kommentarer längst ner till mord högst upp.
Under Mariehamns litteraturdagar arrangerade Nordens institut tillsammans med Rädda Barnen en föreläsning med journalisten och författaren Atilla Yoldas, på Mariehamns stadsbibliotek.
Föreläsningen var baserad på Mansboken och utforskade machokulturens inverkan på unga män genom personliga erfarenheter och fakta. Ämnen som behandlades var sex, relationer, våld och psykisk ohälsa. Genom en mix av berättelser och övningar syftade föreläsningen till att öka medvetenheten och engagera deltagarna i kritisk diskussion om machokulturens effekter och hur den kan utmanas. En föreläsning riktade sig till grupper som jobbar med unga och den andra föreläsningen riktades till unga gymnasieelever.
Atilla berättade om personliga upplevelser av machokultur från en ung man som själv vuxit upp i och med dessa destruktiva normer och hur detta hämmar killar och skadar deras omgivning. Föreläsningen riktade sig direkt till unga män och killar, indirekt till alla andra som tvingas förhålla sig till machokulturen.
Atilla Yoldas riktar strålkastarljuset mot sina hjärtefrågor som antirasism, jämställdhet och att motverka destruktiva machonormer. Han är född i Norrköping men bor och verkar i Stockholm. Han har i sju års tid varit en uppskattad journalist på Expressen med populära krönikor och debattinlägg.
Efter en inflytelserik tid på en av Sveriges största publikationer lämnade han Expressen för nya utmaningar och han satsade på aktivism, att driva debatt på sina sociala medier och föreläsa på ämnen som bygger på hans debutbok Mansboken – från en kille till en annan, som diskuterar machokulturens skadliga effekter.
Föreläsningarna var välbesökta och Mariehamns stadsbibliotek fylldes till bredden med gymnasieelever från Ålands yrkesgymnasium, cirka 350 personer.

HBTQI/LGBTI – ÅLAND PRIDE

Publik sitter i en mörk salong och tittar på en film som projiceras på en stor duk.
En person med färgglada accessoarer och regnbågsfärgade glasögon står framför en skylt med texten ‘Åland Pride’
En person står på en scen framför en röd bakgrund, bredvid ett piano och rekvisita, under en teaterföreställning.
Nordens institut engagerade sig starkt i HBTQI-/LGBTI-frågorna då det även finns expertkompetens på institutet. Nordiska ministerrådets program Jämställdhet och LGBTI, som lyfter hbtqi-frågor används flitigt och lyfts fram. Utöver att uppmärksamma IDAHOT-dagen den 17 maj med kunskapsdelning och inlägg i sociala medier har NIPÅ deltagit i Åland Pride samt arrangerat två välbesökta program. Teaterföreställningen Kärlekens pris som spelades 3 gånger och visningen av dokumentärfilmen Jag vill bara komma hem – om transpersoners livssituation.
KÄRLEKENS PRIS
Under Åland Pride och i samarbete med Regnbågsfyren Åland och Alandica Kultur och Kongress presenterade NIPÅ föreställningen ”Kärlekens pris” och som allt annat program under året var detta en del av NIPÅ:s 40-årsjubileum. En föreställning med sånger och berättelser, som baseras på vittnesmål av HBTQI-personer från olika delar av världen och Norden.
Skådespelaren och tillika institutets direktör Tasso Stafilidis och musikern Helen Sandgren Åström tog oss med på en omskakande resa i olika delar av världen, där kärleken var en balansgång mellan liv och död. Tasso berättade även om sina egna erfarenheter och belyste såväl hedersförtryck, som sin första kärlek och viljan att bidra till att förändra världen. Efter föreställningen hölls frågelåda där eleverna skrev kommentarer och frågor som lästes upp och besvarades från scenen där även Regnbågsfyrens ordförande Mari Puska medverkade.
Två skolföreställningar genomfördes måndagen den 25 augusti i Alandica Kultur och Kongress för 411 skolelever och lärare. Deltagande skolor: Strandnäs skola och Övernäs skola, Ålands Yrkesgymnasium, Ålands Lyceum samt Ung resurs. Även en offentlig föreställning genomfördes som del i Åland Prides program och öppnade hela festivalen.
JAG VILL BARA KOMMA HEM – en dokumentärfilm av Nasrin Pakkho
5 personer i olika åldrar och med skiftande kulturell och social bakgrund berättar omskakande öppet och sakligt om livet som transperson. Efter visningen arrangerades ett samtal på temat där institutets direktör medverkade tillsammans med Regnbågsfyren.
Dokumentärfilmen ”Jag vill bara komma hem” handlar om fem transpersoners aktuella vittnesmål av att leva i Sverige. Siffror om transpersoners ohälsa möter oss i media och i olika rapporter, men vilka är personerna bakom siffrorna? Regissör och filmare Nasrin Pakkho lyfter fram dessa röster i sin dokumentärfilm ”Jag vill bara komma hem” från 2021. De fem medverkande som är i olika åldrar med olika berättelser skildrar den mångfald som finns inom gruppen men också de svårigheter som kan uppstå i ett samhälle som ofta har svårt att leva upp till att ”vi är födda fria och lika i värde”.

DANS – FÖR SENIORER OCH UNGA

Dansföreställning där en deltagare hjälper en annan upp från golvet, med publik sittande i bakgrunden.
Två dansare i rörelse på scen, där den ena sträcker ut armarna medan den andra gestikulerar i dialog.
Dansföreställning med två deltagare i rörelse på en upplyst scen, omgivna av sittande publik i mörker
The Days Project
NIPÅ arrangerade under hösten 2025 ett gästspel med The Days Project på Åland. The Days Project är en dansproduktion och ett workshopprogram som skapats i samarbete mellan de finska konstnärerna Maria Nurmela och Ville Oinonen samt den engelska koreografen Theo Clinkard. Intention från institutets sida med detta projekt var att skapa en plattform för möte mellan pensionärer och unga med dansen som gemensamt språk. Det var också viktigt för NIPÅ att koppla ihop de gästande konstnärerna med en lokal danskonstnär för att skapa mervärde.
I samarbete med Folkhälsan Åland genomfördes tre workshoppar den 10 november i Röda Korsgårdens lokaler. Totalt deltog 57 personer, 36 seniorer och 21 ungdomar från Strandnäs skola, som fick möjlighet att uppleva och prova på nutidsdans. Workshopparna blev mycket uppskattade och resulterade i god presstäckning. Under workshopprogrammet valdes en ungdom ut för medverkan i skolföreställningen och två seniorer till den offentliga föreställningen som ägde rum i kulturhuset Alandica den 11 november.
Skolföreställningen den 11 november besöktes av 114 elever från Ålands Yrkesgymnasium, Strandnäs skola och Övernäs högstadium samt Ålands musikinstitut. Kvällens offentliga föreställning hade totalt 116 besökare, varav 30 betalande och 86 med fribiljetter. Föreställningen mottogs varmt av publiken och fick många positiva reaktioner, bland annat: ”Tack, det var väldigt fint! Ni gör ett fantastiskt jobb” och ”Tack så mycket, det var en fantastisk upplevelse”.
Den offentliga föreställningen inleddes av den lokala danskonstnären Hanna Kivioja, som framförde ett 15 minuter långt utdrag ur föreställningen ”BRYTPUNKT”.
Sammanlagt tog totalt 287 personer del av projektets aktiviteter.
Projekt genomfördes i samarbete med Regional Dansecentret i Västra Finland och med stöd från Svenska Kulturfonden, Eugéne, Elisabeth och Birgit Nygréns stiftelse och Centret för Konstfrämjandet.